tisdag 11 november 2014

Än en gång har Fotbollsgalan gått i repris

ÄR MAN FOTBOLLSTOKIG så sätter man sig givetvis framför TVn, när Fotbollsgalan skall sändas. Och varje gång blir man lika besviken, eftersom varenda gala bara är en upprepning av de tidigare. Pop-artister framför ett antal likalåtande "melodier" (företrädesvis på engelska) och publiken som är snäll och kanske lite avtrubbad en kväll som denna applåderar pliktskyldigast.

Vilka som skall få de olika priserna är oerhört förutsägbart, och när Zlatan (som i det sekulariserade Sverige ersatt Gud – något ska vi ju i alla fall tro på) naturligtvis får Guldbollen gäspar man munnen nästan ur led. Har vi inte sett det förr?

DE SOM BELÖNAS håller vad man kallar "tacktal" men det är som alltid bara en genomgång av ledare, lagkamrater, mamma och pappa, eventuella syskon och husdjur. Om man som Zlatan i år påpekar att det finns ett liv vid sidan om fotbollen betraktas det som kungsord, och de är förhoppningsvis allvarligt menade.

Det har numera gått så mycket slentrian i galorna – inte bara den här utan också Filmgalan och Guldbaggeutdelningen – att den stora behållningen oftast är den synnerligen obegåvade reklamen som TV4 envisas med att mata publiken med. I samband med galorna är man nästan tacksam för den.

FINNS DET VERKLIGEN INGEN som kan komma på lite nya idéer i stället för att bara plocka fram fjolårets manus och reprisera det? Om jag skulle komma med ett enkelt förslag skulle det vara att t ex Guldbollen och kanske även övriga utmärkelser enbart utdelades till i Sverige verksamma spelare och ledare. Det skulle kunna skapa åtminstone lite spänning!

Inga kommentarer: