OFTA FÅR JAG Fritiof Nilsson Piratens påstående att om man skriver om en synål så är det alltid någon enögd dj-l som känner igen sig. Det är inte mycket man kan göra i vårt land om man hamnat i beslutsfattande position. När nu Svensk Filmindusti har beslutat att lansera sin satsning på s k Smultronställen med en kvalitativt bra repertoar och man tar sig orådet för att engagera landets kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att säga några ord om detta på samtliga SFs biografer för att locka folk till biograferna, ja då är det inte bra eftersom det är illojal konkurrens.
Sällan har jag hört något så dumt! Här handlade det ju bara om att få fler människor att se kvalitetsfilmer och ni som var på bio vet att hon uttryckte sig ungefär så här: jag hoppas nu att väldigt många hittar till just det här smultronstället. Och vem hoppas inte det? Ja, inte sossarna, för det handlade ju inte om Folkets Hus-rörelsen. Hade det gjort det hade det varit helt i sin ordning. En politisk s k sakkunnig på sossarnas riksdagskansli börjar yra om att statsrådet är inne i en ”gråzon”. Visst, sossarna vet ju var dessa finns, där har de ofta befunnit sig!
Själv säger Lena Adelsohn Liljeroth att hennes avsikt givetvis inte var att göra reklam för SF utan att hon enbart ville få publiken att inse att det finns annat än den slätstrukna amerikanska undervegetationen.
Nu har man drivit frågan så långt att man börjar kräva KU-förhör och jag frågar mig verkligen om riksdagsfolket – som utan tvekan är alldeles för många i vårt lilla operettland – har så lite att göra att man har tid för bagateller av det här slaget.
Förmodligen driver sossarna den här frågan för att tysta ner rabldret kring godsägare Perssons ekonomiska affärer. Jag tycker man borde spilla krutet på dem i stället och låta folk se bra film!
