Gabriel Axels gästabud

FÖRMODLIGEN ERINRAR SIG MÅNGA den danska filmen Babettes gästabud – efter en roman av Karen Blixen – och antagligen också regissören Gabriel Axels namn. Den filmen får väl ses som kulmen på hans karriär, eftersom Babettes gästabud den 11 april 1988 renderade honom en enligt min mening mycket välförtjänt Oscar. Det kan noteras att det dessutom var den första danska Oscar någonsin, och att Bille Augusts Pelle Erövraren fick samma utmärkelse året efter.

Den 18 april fyllde Gabriel Axel 90 år och hyllades med dokumentärfilmen Gabriels Verden, som hans yngsta dotter Karin Mörch regisserat, men också med en omfattande bok, också den av Karin Mörch, som skrivit en rikt illustrerad och engagerande bok, där hon tecknar ett kärleksfullt men samtidigt kunnigt porträtt av fadern.
Gabriel Axel föddes i Århus men växte upp i Franskrike, varför han talar flytande franska. Tillbaka i Danmark utbildade han sig till möbelsnickare, men han kom också ganska tidigt i kontakta med den danska teatern, och en mycket viktig kontakt var den med den franske regissören Louis Jouvet, när han 1948 satte upp sin epokgörande version av Molieres Don Juan.
Karin Mörchs bok är fylld av underhållande, spännande och roliga anekdoter och bokens föremål framstår som en mycket framstående berättare, även om det inte handlar om någon intervjubok. Allt går igen, menar han. Fadern fick vänta fyra år innan han kunde gifta sig med Gabriels mor, och själv väntade han fyra år på sin älskade Lucie, som han mötte 1945 och levde tillsammans med till hennes död i september 1996.
”Hon såg bara på mig. Det var kärlek vid första ögonkastet”, försäkrar han.
Familjen Axel drabbades hårt under andra världskriget. Brodern Benjamin hamnade i och höll nästan på att duka under i ett koncentrationsläger, vilket han berättat om i boken Märkt för livet (1991).
Gabriel Axels filmbana har varit tämligen ojämn, och det är möjligt att han har större anseende i Frankrike, där han gjort en rad mycket uppmärksammade TV-filmer. Han fick som nämnts sitt stora genombrott med filmatiseringen av en roman av Karen Blixen, och han drömmer trots sin höga ålder om att kunna göra ytterligare någon film efter något i hennes författarskap. Det vore intressant om det kunde förverkligas!
Om inte kan vi länge glädja oss åt den kunniga, hängivna och kärleksfulla bok hans dotter skrivit. Tveka inte inför danskan, den vänjer man sig snart vid.

Filmstudiorörelsens filmpris 2008 utdelat

KOMPOSITÖREN MATTI BYE fick i lördags i samband med den svenska filmstudiorörelsens årsmöte motta rörelsens Glasstatyett och ett stipendium på 10 000 kronor med motiveringen:

Med din musik lyfter du kongenialt fram stumfilmens konstnärliga uttryck.

Matti Bye, som är född 1966, har hittills komponerat musik till tolv klassiska stumfilmer, bl a till Maurits Stillers Erotikon och Victor Sjöströms Körkarlen och Terje Vigen. Sex av dem finns dessutom utgivna på DVD.
Han har också under många år medverkat som stumfilmspianist vid Cinematekets visningar i Stockholm samt vid ett flertal filmstudioarrangemang runt om i landet. Just nu är Matti Bye aktuell med musiken till Jan Troells kommande film Maria Larsson eviga ögonblick.
Valet av Matti Bye måste ses som ett mycket bra val och en rättning mot mitten efter de kraftiga vänstersvängarna. Han har i hög grad uppfyllt det ursprungliga kravet att ha uträttat något för den svenska filmstudiorörelsen.

Okänd komposition av Bach funnen
HITINTILLS HAR BARA de första fem takterna av ett verk av Johann Sebastian Bach varit kända; nu föreligger det i sin helhet
En obekant orgelkomposition av barockkompositören Johann Sebastian Bach (1685-1750) har nyligen upptäckte av två musikvetare i Halle. Det handlar om en fantasi över en koral ”Wo Gott der Herr nicht bei uns hält” meddelar man från universitetet i Halle (en fantasi är en speciell genre inom orgelmusiken). Tidigare har bara de fem första takterna varit kända.
Kompositionen föreligger nu i en avskrift av kantorn vid Thomaskyrkan i Leipzig Wilhelm Rust (1822-1892) från 1877. Universitetsbiblioteket ropade för några veckor sedan i Rusts kvarlåtenskap på en auktion, och det var då det hittills okända stycket påträffades i en utgåva av Händels verk. Det nyupptäckta verket dateras till någonstans mellan 1705 och 1710.

Claudia Cardinale fyller 70 år

CLAUDIA CARDINALE blev berömd för sin roll i Luchino Viscontis Leoparden (1963) och följde med Klaus Kinski in i djungeln i Fitzcarraldo (1982). Idag fyller hon 70 år.

Vi som gick på bio redan på 60-talet minns den mörka italienska skönheten i en rad filmer. Med valsen i Leoparden dansade hon i rollen som Angelica Sedara in i filmhistorien i en legendarisk balklänning i tyll och organza tillsammans med den åldrande fursten Fabrizio av Salina (Burt Lancaster
Claudia Cardinale, föddes den 15 april 1939 i Tunis av italienska föräldrar. I slutet av 1950 vann hon en skönhetstävling och priset var en resa till filmfestivalen i Venedig.
Så småningom tog hon teaterlektioner i Rom och fick också möjlighet att göra småroller i en del filmer, men det var som nämnts i Viscontis Leoparden hon fick sitt definitiva genombrott. 1959 fick hon en utomäktenskaplig son,som fick gälla för hennes lillebror ända till slutet på 70-talet då sanningen uppdagades.
Eftersom 60-talet två stora italienska stjärnor Sophia Loren och Gina Lollobrigida båda sökte den då mycket aktuelle producenten Franco Cristaldi efter någon som kunde fylla tomrummet och valet föll på Claudia Cardinale, som han också gifte sig med och levde tillsammans med till 1975.
1963 var ett stort år i den unga stjärnans liv. Hon spelade inte bara i Leoparden utan fick också chansen att vara med i Federico Fellinis 8 ½.Även om Claudia förmodligen fortfarande har stor skådespelartalang har hon aldrig lyckats nå samma höjder som de två tidigare nämnda, men det hindrar givetvis inte att hon ändå måste räknas till de stora kvinnliga stjärnorna

Per Joar Hansen är förvånad!

I dagens morgontidningar i Sundsvall ondgör sig GIF Sundsvalls tränare över att publiken uteblir från hemmamatcherna med hans lag. Bara 3 148 personer infann sig under gårdagskvällen.
- Det är bedrövligt, klagar han. Man kan fråga sig om den här staden är värt (sic!) att ha ett allsvenskt lag.
Om han nu frågar sig vad får han då för svar? Med tanke på det utbud vi idag har av fotboll i världsklass via TV är det snarare förvånande att över 3 000 personer trotsar vinterkvällen, betalar lika mycket som en hyfsad biljet på San Siro, Camp No etc för att se Per Joars lag spela mot Ljungskile.
Jag tror vi måste inse att tiden är förbi, då publiken kom för att den var utsvulten på fotboll. Idag är den snarare övergödd! Det måste till och med Per Joar inse så småningom, så den utbyggnad han häromdagen ansåg vara nödvändig borde nog snarare vara en krympning.

Herbert von Karajan föddes för 100 år sedan

HERBERT VON KARAJAN föddes den 5 april 1908 i Salzburg, Österrike. I morgon är det alltså jämnt 100 år sedan han föddes, så det finns all anledning att läsa programtablåerna för musikradion lite extra, för givetvis kommer SR att uppmärksamma denne musikaliske gigant.
Redan i fyraårsåldern började den lille Herbert att studera piano och året efter hade han kommit så långt att han med bravurkunde uppträda i en välgörenhetskonsert. Från 1916 och tio år framåt studerade han så vid Mozarteumkonservatoriet i hemstaden, och här uppmuntrades han av en av lärarna att studera dirigering, och det fortsatte han med vid musikhögskolan i Wien.
Den 22 januari 1929 dirigentdebuterade han så i Salzburg, 1933 dirigerade han i festspelen i Salzburg och redan året efter var han redo för Wienfilharmonikerna.
Herbert von Karajan var inte mer än trettio år när han 1938 inledde sitt långa samarbete med Berliner Philharmoniker, den orkester som hans namn främst förknippas med, och där blev han 1956 musikalisk ledare. Samtidigt var han artistisk chef för statsoperan i Wien och under några år i slutet av 1950-talet också för Salzburgfestivalen. Arbetet vid Wienoperan förde honom också i intimare kontakt med La Scala i Milano, där han varit en regelbunden gäst från 1948.
Som ytterligare en milstolpe i von Karajans liv måste man se påskfestivalen i Salzburg, som han startade 1967.
Det var ändå framför allt det långa samarbetet med Berlinfilharmonikerna som gjorde honom världsberömd. Med den orkestern gjorde han otaliga inspelningar och turnéer världen över, inte minst ett hundratal konserter i USA.
Under en resa till Milano i förra veckan lyckades jag komma över en CD-box med inte mindre än tio CD till ett fantasilågt pris, och ändå handlade det om en rad annars svåråtkomliga inspelningar von Karajan gjorde redan på 1940-talet med Philharmonia Orchestra i London. Här finns utsökta inspelningar av en rad Beethovensymfonier och en fantastisk tolkning av Griegs pianokonsert i a-moll med ingen mindre än Walter Gieseking vid flygeln.
Det kan också noteras att von Karajan ständigt var intresserad av den nya tekniken och han arbetade bland annat tillsammans med den franske filmregissören Henri-Georges Clouzot. Och då har jag bara snuddat vid hans berömda operauppsättningar, t ex en digital version av Mozarts ”Trollflöjten” i början på 80-talet.
Det finns många skäl att ägna den kommande helgen åt denne musikaliske gigant, vilket inte hindrar att åtminstone jag ständigt har hans inspelning nära mig.
Den 16 juli 1989 avled Herbert von Karajan strax utanför Salzburg i Anif, som han ständigt hade som replipunkt.

Domaren ordnade oavgjort för Liverpool

DET ÄR TRIST när man skall behöva uppleva att en domare avgör en fotbollsmatch, för det var just det som hände i gårdagens match i Champions League mellan Arsenal och Liverpool. Liverpools holländare Dirk Kuyt drog solklart ner Arsenals Alexander Hleb i Liverpools straffområde, men det bekymrade inte den holländske (!!!) domaren Peter Vink, som i stället för straff blåste för hörna. Och det trots att han bara var ett par meter från situationen.
Om Peter Vink vågar visa sig på en fotbollsplan i fortsättningen utan vit käpp och ledarhund, måste det betraktas som oerhört våghalsigt!