Den nya (över)klassen på Helgeandsholmen

HUR SKULLE DET SMAKA att få gå i pension vid femtioårs ålder och ha en inkomstgaranti tills den verkliga pensionsåldern uppnås? Är det de slösande och synnerligen generösa grekerna jag talar om. Man skulle nästan tro det med tanke på de senaste veckornas skriverier, protester och demonstrationer.
Nej, så är inte fallet utan det är våra svenska riksdagsledamöter, som talar med brösttoner om de slösaktiga grekerna, som har skaffat sig förmåner. "Den som protesterar mot politikers generösa avgångsvillkor till sig själva anklagas ibland för populism", skrev DN häromdagen och konstaterade vidare det stötande i att före detta riksdagsledamöter får rejält tilltagna månadslöner utan att behöva arbeta för dem. På andra medborgare ställs det krav att de skall skaffa sig ett annat jobb, när de blir friställda, men det blir mer och mer omöjligt för riksdagens ledamöter, eftersom många numera inte har någon yrkesutbildning eller erfarenhet av näringslivet. De går från gymnasium och högskola direkt in i riksdagen, och står naturligtvis alldeles villrådiga när de inte längre blir valda.
Själva är de dessutom alltid snabba att påpeka att de inte sätter varken sina väl tilltagna löner eller bestämmer förmåner och villkor - det gör riksdagens arvodesnämnd ( tre personer) får vi veta, men man nämner aldrig att det är riksdagsstyrelsen, dvs riksdagsledamöterna själva, som utser nämnden.
Vore de det minsta ärliga, men det är ju för mycket begärt av dem som befolkar huset på bilden, så skulle man naturligtvis erkänna att de till skillnad från resten av medborgarna i landet själva bestämmer sina löner och skaffar sig "livstids försörjning".
Dessutom borde vi väl minska antalet välmående ledamöter med minst 100! 259 räcker fuller väl utan att demokratin blir det minsta lidande. Svenska folket matas som bekant ständigt med uppgifter den svenska lärarkårens väl tilltagna ledigheter, att kåren är underbetald glömmer man lätt att nämna, och man glömmer också att riksdagsledamöternas ledigheter är betydligt längre och deras arbetsuppgifter mindre betungande. Vill man alltså leva ett gott liv i Sverige skall man engagera sig politiskt och se till att man så snabbt som möjligt hamnar på Helgeandsholmen - sedan har man sitt på det torra, det ser man själv till!

Inställda föreläsningar

FÖR NÅGON VECKA sedan skulle den s k Blondinbella hålla ett par föreläsningar i Sundsvall, men de måste ställas in på grund av sundsvallsbornas ringa intresse. Förmodligen insåg man att hon givetvis inte hade något av värde att komma med och att hennes egentliga avsikt enbart var att tjäna pengar. Nu är det bara så att marknaden är nerlusad av charlataner som reser runt och mot dryga avgifter sprider sina enkla budskap, som de kloka gott kan fortsätta att leva utan.
Heder åt sundsvallsborna!

Apples grundare Steve Jobs är död

Alla vi som tyvärr inte har velat eller kunnat skaffa sig en Mac utan tvingas arbeta med PC känner ”djup sorg" vid meddelandet att Steve Jobs avlidit. "Steves briljans, passion och energi var källan till otaliga innovationer som berikat och förbättrat allas våra liv. Världen är oändligt mycket bättre tack vare Steve", har det med rätta sagts.
Jobs dog på onsdagen endast 56 år gammal. Han växte upp i Kaliforniens Silicon Valley, hoppade av college och grundade Apple 1976 tillsammans med vännen Steve Wozniak. Under hans ledning har företaget utvecklat storsäljare som Appledatorn, Ipod, Iphone och Ipad. I hyllningarna har det talats om att han revolutionerat vårt sätt att kommunicera och ta del av information och underhållning, och vem kan ha någon invändning mot det. Steve Jobs var visserligen en stor visionär, men han var samtidigt en stenhård affärsman med en passion för minimalistisk design och sinne för reklam.
Men hans liv uppvisar inte bara ljuspunkter, redan som nyfödd adopterades han bort, och mitten av 1980-talet tvingades han bort från Apple och drabbades till råga på allt 2004 av en ovanlig form av cancer i bukspottkörteln, men efter flera års sjukskrivning kom han tillbaka 2009 efter en levertransplantation som VD, en post som han sedan lämnade i augusti i år, men han stannade som stgyrelseordförande.
Apples nuvarande VD Tim Cook har fällt det kloka yttrandet om Steve Jobs: "Apple har förlorat en visionär och ett kreativt geni, och världen har förlorat en fantastisk människa".
Det är både naturligt och lätt att instämma.

Publicistiskt haveri i Rapport

RAPPORT FRÅN NOLLPUNKTEN lyder rubriken på ledaren i det senaste numret av OPUS (Skandinaviens största tidskrift om klassisk musik & opera, om ni inte redan visste det) och där diskuterar man Svt:s inslag i Rapport om årets Polarpristagare. Avsikten med priset enligt grundaren Stig ”Stickan” Andersson var korsbefrukta i den så ofta strikt uppdelade musikvärlden, därför består priset av två delar: pop/rock och den klassiska musiken. I år hade det räckt med en pristagare, Kronoskvartetten, slår ledarskribenten fast och det finns ingen som helst anledning att motsäga detta. ”Kronoskvartetten, världens i särklass mest framgångsrika stråkkvartett, klara helt på egen hand att täcka in Polarprisets båda kategorier.”
Oavsett vem som får priset, fortsätter skribenten, blir den klassiska halvan av Polarpriset sällan mer än en liten notis i svenska medier. I år övergick den allmänna likgiltigheten i ett fullkomligt haveri. Svt:s Rapport lyckades i sitt inslag om priset inte yppa mer än själva namet på Kronoskvartetten samtidigt som årets andra pristagare, rockikonen Patti Smith, fick rubriken, reportaget och hela uppmärksamheten.
Efter inslaget: Vädret. Ridå.
Eliten av världens tonsättare har under de senaste fyra decennierna komponerat mer än 600 verk diriket för kvartetten, som kommer från San Francisco. ”De har varit lika självklara på Roskildefestivalen som i Carnegie Hall. De framför musik av Jimi Hendrix och Sjostakovitj för att sedan bjuda på uruppföranden av Arvo Pärt och Frank Zappa, David Bowie, Björk, Piazolla – alla har spelat med Kronos. Det räcker för att få alla världens musikpriser, men inte för att Rapport ska ägna mer än en halv sekund åt dem (det tar inte längre tid att säga ”Kronoskvartetten”).
Jag håller fullkomligt med ledarskribenten när han påpekar att den svenska medierapporteringen av de klassiska Polarpristagarna i år är ett kulturellt, eller varför inte, ett intellektuellt lågvattenmärke.
Det sätt på vilket Rapport ignorerade Kronoskvartetten är lika pinsam som avslöjande, och man frågar sig onekligen om det på Rapportredaktionen inte finns en enda som har åtminstone grundläggande kunskaper om musik.
Befinner sig alla på stadiet European Song Contest – det verkar i varje fall inte bättre!

Mångsysslaren Hasse Alfredson fyller 80 år

Att kort försöka presentera Hasse Alfredson är lika omöjligt som onödigt. Utan minsta tvekan är han en av 1900-talets främsta underhållare, men även en av de främsta ifråga om seriös litteratur och film. Läs hans roman En ond man och/eller se filmen Den enfaldige mördaren så inser ni genast vad jag menar. Har man dessutom tillgång till DVD-boxen med Hasse&Tages revyer behöver man inte frukta för några regndagar i sommar.
Har den äran på födelsedagen Hasse Alfredson och tack för alla upplevelser du har gett mig ända sedan min Lundatid på 50-talet.

Ännu en Hollywood-legend har lämnat oss

ÅRET 1957 drabbades filmen av att en av Hollywoods främsta skådespelare gick ur tiden – jag syftar givetvis på Humphrey Bogart som dog i januari 1957. Men som en tröst tändes ett hopp, som skulle visa sig infrias med råge under kommande decennier. Samma år debuterade nämligen den i lördags den 9 april bortgångne Sidney Lumet. Och den film han debuterade med – 12 edsvurna män – har visat sig ha bärkraft ända in i våra dagar, kanske man till och med kan påstå att den är aktuellare idag än när den gjordes.
När begreppet filmklassiker kommer på tal måste tveklöst 12 edsvurna män finnas med i diskussionen. Till detta bidrar det utomordentliga manuset signerat Rginald Rose, men jag skulle tro att de flesta förknippar filmen med jurymedlem nurmmer åtta – Henry Foda, som här gör en av sina allra bästa roller överhuvudtaget, men varenda skådespelare höjer sig över medelmåttan.
I fortsättningen skulle Sidney Lumet sedan visa att 12 edsvurna män inte var ett enstaka lyckokast. Av hans filmer i fortsättningen minns jag framför allt Lång dags färd mot natt, Bombsäkert, Pantlånaren, Kullen, En satans eftermiddag, Network, Domslutet – listan kan göras mycket längre, men jag nöjer mig med dessa mästerliga skapelser.
Sidney Lumet föddes vid midsommartiden 1924 i Philadelphia, Pennsylvania, USA och debuterade på scenen redan som fyraåring. Innan han debuterade som filmregissör hade han hunnit arbeta som skådespelare på Broadway men också regisserat några avsnitt i TV-serier.
Redan debutfilmen gav honom en Oscarsnominering, men av någon outgrundlig anledning fick han aldrig någon personlig Oscar, trots att nomineringarna var legio.
Många av Sidney Lumets bästa filmer finns på både VHS och DVD, så medan vi sörjer en av den amerikanska filmens främsta kan vi alltid söka tröst i det han åstadkom för vita duken.
Sin syn på filmskapandet har han bland annat tecknat ner i den mycket läsvärda boken ”Making Movies” (Bloomsbury, 1995).

Skådespelarlegenden Elizabeth Taylor är död

DEN LEGENDARISKA SKÅDESPELERSKAN Elizabeth Taylor har avlidit. Hon blev blev 79 år gammal. På onsdagsmorgonen amerikansk tid somnade hon in på Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles. Det uppges att dödsorsaken var hjärtsvikt. Vid hennes dödsbädd lär alla hennes fyra barn ha varit närvarande.
Att sonen har rätt när han påpekar att: ”Min mamma var en extraordinär kvinna som levde livet till fullo.”
Redan vid tolv års ålder blev Elizabeth Taylor känd, och under sin långa och ofta tämligen våldsamma karriär hann hon vara med i drygt 50 filmer. För sin roller i Inte för pengar... och Vem är rädd för Virginia Woolf? Fick hon välförtjänta Oscarsstatyetter, men måste ändå konstatera att hon blev väl så känd för sitt oerhört stormiga privatliv och sin mycket omskrivna skönhet.
Elizabeth Taylor var gift inte mindre än åtta gånger – bl and annat två gånger med Richard Burton, och nu sörjs hon av sina fyra barn, tio barnbarn och fyra barnbarnsbarn – för att inte nämna alla lite äldre biogångare.

Käre Mammon, är jag inte ofelbar?

DE SVENSKA MEDIERNAS i särklass störste kelgris under senare år har gjort bort sig igen, och nu väntar vi bara på att få de enögda svenska journalisternas bortförklaringar, för de kommer säkerligen med jultomtens precision. Herr Zlatan är ju ofelbar, det är bara de italienska domarna som inte fått det riktigt klart för sig. Men de får väl be att få den svenska pressens och TV:ns kommentarer översatta, så att de fattar vem de verkligen har att göra med.

Friskolor borde aldrig ha tillåtits

DET VAR ETT ÖDESDIGERT beslut att tillåta friskolor med den utformning de nu har. Det är bra med konkurrens, har det på pekats, men hur ser den konkurrensen ut. Det första krav man borde ha ställt på friskolorna på gymnasienivå hade väl varit att kräva att de skulle erbjuda exakt samma program som de kommunala gymnasierna. Idag väljer de ut ett fåtal populära program och överlåter de mindre populära till de kommunala gymnasierna. När eleverna sedan inte klarar sig så bra som man väntat sig måste det kommunala gymnasiet ta emot ”återvändarna”. Hela systemet är sjukt!
Det har också sagts, att betygsnivån i friskolorna tyder på bättre utbildning tack vare mer målinriktade elever och inte minst bättre lärare. Bluff och snömos, vill jag påstå. Varför skulle outbildade lärare vara bättre än utbildade? Det vimlar nämligen av outbildade lärare i friskolorna, lärare som givetvis är måna om sina tjänster och därför går i ledningens ledband. Vi har sett vad som händer om man råkar säga något negativt. Det är friskolan John Bauer i Sundsvall ett utomordentligt exempel på, och den skolan är i det avseendet inte unik.
Skolminister Björklund har gjort mycket bra under sin tid på ministerposten, men han är alltför eftergiven friskolorna, tyvärr.
Lägg ner dessa vinstmaskiner och satsa alla resurser på den kommunala skolan. I det sammanhanget kan man också plocka bort åtminstone 75 % av de s k skolledarna, som lever sitt vegetreande liv utan egentlig anknytning till den undervisning som bedrivs. Lektionsbesök har strängt taget helt slutat – de s k skolledarna vänder i lugn och ro sina papper – men när det drar ihop sig till löneavtal vet de allt om lärarna! Skvallervägen?

Ingen hejd på eländet i världen

DET VERKAR INTE VARA något hejd på världens olyckor. Nu basuneras det ut att Zlatan varit trött i nio år - är det månne miljonlyften som tröttat ut honom? Så får vi veta att Foppa avslutade sin inkomstbringande karriär i tårar. Anledningen är förmodligen att det i fortsättningen kanske inte flyter in lika många miljoner, när han i fortsättningen snör på sig skridskorna. Säga vad man vill - men visst lider vi med grabbarna. De har det inte lätt.

Ingen hejd på eländet

/>ZLATAN har varit trött i nio år och Foppa i tårar efter beslutet att sluta spela ishockey. Det är ingen hejd på eländet. Båda har väl tröttat ut sig med att räkna in alla miljoner de höstat in under åren.

Klåfingrighet av EU

I Sverige har ideella föreningar och registrerade tros­samfund hittills varit befriade från moms, men de svenska reglerna strider mot EU:s moms­direktiv och svensk lag måste därför anpassas till EU-rätten, allt enligt de överbetalda potentaterna i Bryssel/Strassburg Snart kan delar av föreningarnas verksamhet därför komma att moms­beläggas. Att momsbefrielsen har varit viktig för idrottslivet har man tydligen ingen känsla för, eftersom de enda gymnastiska rörelser man utför i EU är förmodligen att lyfta champagneglasen. Att det är idealismen och det självuppoffrande arbetet som gör att miljoner unga kan ägna sig åt idrott, och att ledarna slipper krångliga deklarationer - det har EU-politikerna ingen känsla för.
Heder åt den svenska regeringen som nu ansöker hos EU om att endast de största föreningarna ska tvingas betala denna moms. Frågan är bara var går gränen mellan stor och liten!

Huset Harry byggde jubilerar

SVENSKA FILMINSTITUTET har just fyllt 40 år och det ger anledning att som filmälskare skänka en tacksamhetens tanke till Harry Schein, dess grundare och förste verkställande direktör från 1963 till 1978.
HARRY SCHEIN som var österrikare, född i Wien 1924, kom till Sverige som fjortonåring och anledningen för honom var som för så många andra judeförföljelserna under nazitiden och för Harry Scheins vidkommande Anschluss av Österrike 1938. Den första tiden i Sverige tillbringade Harry som lantarbetare i Småland, men han utbildade sig så småningom till kemiingenjör med vattenrening som specialitet. Han anställdes i ett företag, som han senare övertog och utvecklade och slutligen sålde och blev redan 1960 ekonomiskt oberoende.
På Harry Scheins initiativ kom 1963 års filmreform till. Den gick som bekant ut på att 10 % av landets biobiljettsintäkter skulle finansiera reformen och garantera en kvalitativ och kontinuerlig svensk filmproduktion, och reformen ledde bland annat till vad man brukar karakterisera som en andra svensk guldålder med namn som Bergman, Widerberg, Troell m fl.
Sedan Harry Schein lämnat Svenska Filminstitutet, vars bunkerliknande byggnad på Gärdet som nu fyller fyrtio år, han var pappa till och direktör för i många år, tillträdde han en tjänst som chef för Investeringsbanken, och hans framträdande i filmsammanhang blev med åren allt sparsammare. Harry Schein dog i februari 2006 och det svenska kulturlivet blev en betydande personlighet fattigare.
I höstas publicerades Citizen Schein, ett mastodontverk om ynglingen från Österrike som blev en av den svenska filmens mest betydande personligheter. Utan honom hade det svenska filmlivet varit betydligt fattigare.
Om sitt liv sade Harry Schein i en intervju vid sekelskiftet:
Mitt liv har varit ovanligt lyckat, rent statistiskt. Jag har nått både ekonomiska och sociala framgångar. Kärlekslivet har varit minst sagt acceptabelt. Min kropp har fungerat perfekt ända tills för ett par, tre år sedan då jag fick ischias

Messi vann Guldbollen på nytt

Tre Barcelona-spelare gjorde igår kväll upp om Ballon d´Or, FIFA:s pris till världens bästa fotbollsspelare. Andrés Iniesta var favorit att ta hem utmärkelsen efter att ha avgjort VM-finalen 2010 för Spanien, men istället blev det Leo Messi som la vantarna på priset - för andra året i rad.
- Det är en speciell dag för mig, säger superstjärnan.

Tyvärr blev Hallenius's mål inte fjolårets snyggaste, och alla som höjer Zlatan till skyarna är väl idag oerhört besvikna.