IDAG MINNS VI SPECIELLT Bertolt Brecht, som var född 10 februari 1898 i Augsburg, och som dog den 14 augusti 1956 i Berlin (dåvarande Östberlin), dit han återvänt efter exilen i USA undan nazismen.
Brechts var i sin ungdom influerad av Frank Wedekind och så småningom av expressionismen. Brecht skrev till en början ofta provokativa dikter och ballader. Det första skådespel han fick uppfört var Trummor i natten (Trommeln in der Nacht) 1922. Ett par år senare flyttade han till Berlin, där han skrev bland annat Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper; 1928, baserad på John Gays Tiggarens opera) och Staden Mahagonnys uppgång och fall (Aufstieg und Fall der Stadt Mahagonny; 1930).
Redan på 1920-talet blev Brecht alltmer politiskt intresserad och övertygad kommunist, och det var på 20-talet han började utveckla den s k episka teatern och började arbeta med distanseringseffekter (Verfremdungseffekte).
Efter Hitlers maktövertagande 1933 flydde Brecht från Tyskland. Han uppehöll sig i bl.a. Österrike och Schweiz, innan han på våren samma år slog sig ner i Danmark, där han kom att stanna i fem år. 1939 sökte Brecht sin tillflykt i Sverige, året därpå flyttade han vidare till Finland, och 1941 kom han till Kalifornien, USA. 1947 tvingades Brecht till förhör i kongressens utskott för undersökning av oamerikansk verksamhet, där han frågades ut om sin relation till kommunismen och Sovjetunionen. Brecht flyttade kort efter förhöret tillbaka till Europa, först till Zürich, och 1949 vidare till dåvarande Östberlin där han sedan bodde och drev teatergruppen Berliner Ensemble till sin död 1956. Han ligger begravd på Dorotheenstädtischer Friedhof i Berlin. Berliner Ensembles hemmascen var "Theater am Schiffbauerdamm". Mycket berömda aktriser som var verksamma där var Helene Weigel och Gisela May, den senare för en svensk publik kanske mest känd som oefterhärmlig sångerska av de välkända Brecht-sångerna, tonsatta av bl a Kurt Weill och Hanns Eisler. Brecht var dock inte medborgare i DDR, utan blev 1950 i stället österrikisk medborgare, trots att han varken härstammade från eller var bosatt i det landet.
Under exilperioden var han mycket litterärt produktiv och skrev flera centrala verk; bl.a. Mor Courage och hennes barn (Mutter Courage und ihre Kinder; 1939), Den goda människan i Sezuan (Der gute Mensch von Sezuan; 1940) och Den kaukasiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis; 1945). Under de sista åren, efter det att han flyttat till DDR, skrev Brecht främst lyrik och ägnade sig åt praktiskt teaterarbete.
