Den nyligen Oscarsbelönade De andras liv (Das Leben der Anderen) är en av de märkligaste debutfilmerna som gjorts på mången god dag, inte bara i hemlandet Tyskland utan förmodligen i hela filmvärlden. Den firade generationsregissören Florian Henckel von Donnersmarck har vandrat en lång väg till berömmelsen. Bakgrunden till filmen har drag av den traditionella sagan.
För tio år sedan studerade Florian vid filmskolan i München och han letade febrilt efter manusidéer. Så lade han sig en kväll på golvet, har han berättat, och lyssnade på Beethovens Appasionata, och plötsligt såg han framför sig en man med stora hörlurar. Mannen var spion som avlyssnade ett offer, som spelade piano med stor hänförelse. Detta var upprinnelsen till idén till en film om en DDR-officer anställd av STASI (Säkerhetstjänsten), som tack vare musiken till slut uppvisade humana drag.
Redan under studietiden började Florian planera sin spännande, sinnliga och bitvis även roliga film om ett totalitärt system med typiska medlöpare. Ett ode till konstens makt, har någon sagt.
Florian Henckel har berättat om tio års möda för att få till stånd den film som nu har blivit flerfaldigt prisbelönad. Om svårigheterna att hitta finansiärer och inte minst sin egen brottning med sin perfektionism.
”Jag är ingen bra improvisatör”, säger den nu 33-årige regissören, ”jag är alltid väl förberedd”. Det innebar att han tog god tid på sig att skriva manuset, som till slut blev så övertygande att de berömda skådespelarna Ulrich Mühe, Martina Gedeck och Sebastian Koch var villiga att avstå större delen av sina gager, och inspelningen, som inte kostade mer än 1,7 miljoner Euro, kunde genomföras.
Resultatet är redan känt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar