måndag 11 april 2016

Allianspolitikernas svek mot väljarna, som trodde att Decemberöverenskommelsen dött

Huvudpersonerna bakom en huvudlös uppgörelse



Anders Königsson och Josefin Utas – ordförande respektive ledamot av styrelsen för Borgerlig Framtid publicerade i lördags en debattartikel i Svenska Dagbladet, som väljarna borde läsa noggrant redan nu och absolut inte vänta till valet 2018.
De skriver bland annat, att ”Politikernas kappvändande och ovilja att tala öppet om Sveriges problem har orsakat en förtroendekris för partierna och för demokratin som helhet. Den kommer bli svår att laga.”
Allianspartierna låtsas att DÖ är historia. ”Men i praktiken lever den kvar. Med separat lagda budgetar från allianspartierna vinner regeringens budget. Resultatet blir detsamma som om DÖ hade fortsatt att gälla. Därmed lever effekten av DÖ vidare, trots att överenskommelsen ska ha avvecklats”.
Allianspartierna påpekar envetet att sittande regering saknar handlingskraft och glömmer bort de problem i samhället som verkligen finns. Man har bara ett mål i sikte, att utestänga SD från politiskt inflytande. Att man i stället släpper fram Jonas Sjöstedts anhang till makt utan ansvar har alliansen tydligen glömt – eller vill i varje fall glömma.
Man konstaterar att:

”Hela politiken i Sverige har de senaste åren kretsat kring vad SD tycker och gör. Detta skeva fokus har politikens framdrift lidit stor skada av. Med ett sakligt och rationellt synsätt från övriga partier hade detta inte behövt ske.

På grund av de ledande politikernas oförmåga att tänka framåt och agera proaktivt har viktiga beslut fördröjts och man har i stället behövt syssla med brandsläckning i fråga efter fråga.
Nu sänder regeringen och Allianspartierna ut små testballonger bestående av nya politiska förslag. Men varför skulle befolkningen lita på att de nu vet vad Sverige behöver?
Politikernas kappvändande och ovilja att tala öppet om vilka problem landet står inför har orsakat en förtroendekris för partierna och för demokratin som helhet. Den kommer bli svår att laga.”
De etablerade politikerna lever i ett parallellt universum där vanligt sunt förnuft, ärlighet och öppenhet inte längre finns, skriver man vidare, och påpekar det sanna i att: ”Politikerna har i allt högre grad kommit att bli ett eget släkte som huvudsakligen arbetar med att positionera sig för framtida jobb och inkomster.”
MOT ETT SÅDANT SYNSÄTT reagerar Borgerlig Framtid, som anser att ”det borde vara politikens innehåll och medborgarnas bästa som den folkvalda politikern har för ögonen, inte sitt eget välbefinnande. För att visa respekt för de väljare som har röstat på oss är det därför så vi kommer att agera efter nästa val. Detta genom att driva den blågröna politik vi står för. Den innefattar bland annat ett säkert och tryggt samhälle, en långsiktigt hållbar miljö, ett starkt försvar, en välfungerande kunskapsskola och en jobbskapande näringspolitik som ger möjligheter för människor att själva hitta en egen försörjning
Vi kommer också att fokusera på de förändringar inom partipolitiken som så väl behövs. Det innebär att vi självklart kommer att samtala med alla partier som har blivit demokratiskt invalda.
Det finns ingen tid att förlora. Sverige står nu och framöver inför enorma problem inom en rad samhällsområden. I det läget behövs inte mer av ansvarslöst parlamentariskt spel och låsta konstellationer utan i stället öppna samtal och pragmatiska lösningar, vilket är just vad vi i Borgerlig Framtid kommer att arbeta för.”
Borgerlig Framtid är en medborgarrörelse av helt vanliga människor från olika delar av samhället, som valt att engagera sig för att de tröttnat på övriga partiers bristande vilja och förmåga att ta ansvar för landet.


söndag 3 april 2016

En av Sveriges mest kända kulturpersonligheter, Lars Gustafsson, har avlidit



EFTER EN TIDS SJUKDOM har den mycket mångsidige och flerfaldigt prisbelönte författaren och filosofen Lars Gustafsson gått bort.
            
Lars Gustafsson föddes i Västerås 1936 där han tog studenten och fortsatte sedan sina studier vid universitetet i Uppsala, där han läste litteraturhistoria, estetik, sociologi och filosofi. 1960 tog han sin fil lic-examen och disputerade 1978 i teoretisk filosofi på avhandlingen Språk och lögn.
Redan som 18-åring hade Lars Gustafsson fått ett stipendium ur Kung Gustaf Adolfs jublesumsfond, vilket gav honom möjligheter att studera vid universitet i Oxford. Vid 21 års ålder debuterade han med romanen Vägvila, men själv såg han Poeten Brumbergs sista dagar och död (1959) som sin verkliga debut.

Tidigt, 1962, blev Lars Gustafsson redaktör för Bonniers Litterära Magasin (BLM), som han under ett decennium gjorde till landets ledande tidskrift för litteraturkritik och idébatt. Efter disputationen inledde han en akademisk karriär vid det prestigefyllda University of Texas at Austin, där han var verksam som professor i filosofi och germanska studier mellan åren 1983 och 2006.

Med tiden blev Lars Gustafsson alltmer kritisk inställd till det svenska samhället i allmänhet och den socialdemokratiska regeringen i synnerhet. Vi minns hans kanske mest kända begreppEn av hans mest kända begrepp  problemformuleringsprivilegiet, som ett sätt att vetenskapligt definiera makten hos den som kan styra och sätta agendan för det politiska och intellektuella samtalet.

Under slutet av sitt liv bodde Lars Gustafsson på Södermalm i Stockholm, där han var en uppskattad och frispråkig kulturpersonlighet. Han engagerade han sig i debatten kring digitalisering och upphovsrätt, och var tidigt en varm anhängare av internets roll för spridning av information, konst och kultur. Nästan dagligen kunde vi via facebook ta del av hans alltid lika intressanta åsikter om det svenska samhälle som han mot slutet av sitt liv åter bosatte sig i. Sitt mångsidiga författarskap fortsatte han ständigt med diktsamlingar, essäböcker och romaner. Hans sista bok blev Doktor Wassers recept, som kom 2015.

Få svenska intellektuella har fått så många internationella utmärkelser som Lars Gustaf: det italienska Una vita per la letteratura (1989), amerikanska John Simon Guggenheim Memorial Fellow of Poetry (1994) samt förra året det mycket prestigefyllda tyska Thomas Mann-priset (2015), som han enligt motiveringen erhöll för ”det stora inflytande han haft i Tyskland".

Att försöka välja ut några speciella verk i Lars Gustafsson mångsidiga författarskap är inte lätt, men låt mig nämna t ex Tennisspelarna (1977), Bernard Foys tredje rockad (1986) eller den stora  romansviten Sprickorna i muren (1971-1978).


Jag kommer att sakna Lars Gustafsson alltid väl genomtänkta och välformulerade inlägg i dagsdebatten via facebook, men saknaden kan med fördel ersättas med omläsning av hans rika litterära produktion.

torsdag 31 mars 2016

Intressant läsning i VLT idag: Flyg-vd överdrev sina meriter


Den "välutbildade" Anders Gärdström

DET ÄR INTE BARA i huvudstaden det rör på sig. Även i landsorten, den här gången i Västerås, händer det anmärkningsvärda saker. Eller vad sägs om dagens lilla "solskenshistoria" i Västmanlands läns tidning (VLT) om den tillförordnade VDn vid den i övrigt mycket omdebatterade flygplatsen i Västerås. 

Utbildad till såväl ingenjör som ekonom vid KTH. Suttit med i ABB:s koncernledning i Zürich och har cirka 1 000 flygtimmar i ryggen. VLT har tagit del av ett CV författat av tillförordnade vd-n vid Västerås flygplats, Anders Gärdström. Uppgifter han i dag backar rejält från.

-       Jag satt aldrig med i ABB:s koncernledning. Däremot fanns jag med i ledningen för affärsområdet contracting, säger Gärdström.

VLT har granskat den meritförteckning som Anders Gärdström upprättade 2013 när han skulle bli ordförande i Västerås flygmuseum. Han inleder där med orden:
-        
-       ”Jag kan bäst beskriva mig som en 47-årig, flygtokig entreprenör som utbildade mig till såväl ingenjör som ekonom på KTH”.

När VLT kontrollerar uppgiften hos registratorn på Kungliga tekniska högskolan, kan hon inte hitta vare sig Anders Gärdströms personnummer bland de historiska eleverna eller har hans namn.

- Jag har nog uttryckt mig illa. Jag har en gymnasieutbildning i botten. Jag har alltså ingen akademisk utbildning alls, klargör Anders Gärdström, och tillägger att han under 1990-talet jobbade nära KTH och emellanåt anlitades som föredragshållare.

-        
-       I det mejl där han sammanfattade sina meriter redogör också Anders Gärdström för sitt stora flygintresse. ”Jag fortsatte min utbildning med mörker, I-utbildning och tvåmotor. I mitt fall på Seneca och Beechcraft. Sedan kom karriär och familj som punktade mitt operativa flygande vid strax under 1 000 timmar”.

En kontroll vid Transportstyrelsen visar att Anders Gärdström, sedan 1989, redovisat cirka 50 flygtimmar.
-        
-       - Jag har väl räknat in flygfärder i högerstolen samt simulatorflygning, kommenterar Gärdström.

 Anders Gärdströms förordnade som vd för flygplatsbolaget löper ut den sista juni i år. Rekryteringen av en ny vd har inletts och ansökningstiden går ut den 7 april.

-        
-       I en tidigare VLT-artikel blev Anders Gärdström mer eller mindre uppmanad av flygplatsstyrelsens socialdemokratiska ordförande, Lena Söderberg, att söka:

- Jag har haft fullt upp med påskledighet och 50-årsfirande så jag har ännu inte tagit ställning, säger Anders Gärdström.

Han tillägger att han först måste ta del av annonsen för att se vilken profil flygplatsbolaget vill ha på sin vd. Ingen blir säkert förvånad om systrarna och bröderna i partiet så småningom utser denne "välkvalificerade" herre!




Nobelpristagaren Imre Kertész har avlidit


Imre Kertész

Den ungerske Nobelpristagaren i litteratur Imre Kertész har avlidit  i en ålder av 86 år, meddelas från hans förläggare.

Imre Kertész tilldelades Nobelpriset i litteratur 2002 för ett, som det hette i Svenska akademiens motivering "författarskap som hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke".
Imre Kertész romandebuterade med Mannen utan öde som gavs ut för första gången 1975. Där berättar Kertész  om en ung pojke i Budapest som deporteras till koncentrationslägret i Auschwitz. Avsikten var att skildra vad som händer med en människa i ett totalitärt system, hur individen gradvis bryts ner. Romanen är helt fri från moraliska värderingar, och skildrar huvudpersonen som passiv inför vad som drabbar honom. Boken ansågs som ytterligt provocerande mitt i 1970-talet och i Kertész hemland betraktades boken som direkt olämplig och förbigicks med tystnad.

Läs mer om Kertész övriga författarskap i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet eller på min Facebook-sida!



onsdag 30 mars 2016

Mannen som mer än de flesta andra gjort Sverige känt fyller 90 år


Ingvar Kamprad 90 år

SMÅLAND är inte bara känt för stora kulturpersonligheter som Viktor Rydberg, Pär Lagerkvist, Vilhelm Moberg, Astrid Lindgren för att bara nämna några, utan även för den unika entreprenörsandan. Den har gjort trakterna kring Gnosjö, Gislaved med flera världsberömda, men mest känt världen över är ändå Invar Kamprads livsverk. Det behöver jag inte spilla många ord på, för strängt taget var du än befinner dig i världen dyker bokstäverna IKEA upp och minner om Sverige och den sydsmåländska bygd, där Ingvar Kamprad föddes och startade sitt idag världsomspännande företag. Jag förmodar att åtminstone de flesta svenskar vet vad firmanamnets versaler står för - Ingvar Kamprad, Emtaryd, Allgunnaryd.

GRATTIS STORE SMÅLÄNNING PÅ DIN HÖGTIDSDAG!