Kompositören Karlheinz Stockhausen har avlidit

Karlheinz Stockhausen var en programmedveten musikavangardist

KARLHEINZ STOCKHAUSEN ÄR DÖD. Igår tillkännagavs att han avled efter en kortare, svår sjukdom i sin hemort Kürten i närheten av Köln. Stockhausen har länge gällt för att vara den mest renommerade efterkrigskompositören och en pionjär ifråga om elektronisk musik. Hans verk omfattar 362 kompositioner, som finns utgivna på 139 CD-skivor.
Stockhausens verk spelas idag över hela världen. I sin klangvärld blandar han människoröster, olika ljud och syntetiska toner. Han har själv sagt att hans kompositioner är inspirerade av den japanska zen-buddismen.
”Det fundamentala i min musik är alltid religiöst och andligt, det tekniska är bara kommentar”, har Stockhausen sagt vid något tillfälle om sin musik.

Filippo Inzaghi detroniserade Gerd Müller

Milans måltjuv Filippo Inzaghi gjorde i går kväll sitt 63 mål i Europacup-sammanhang och slog därmed tysken Gerd Müllers rekord som lydde på 62

AC MILAN besegrade igår kväll Celtic i Champions League och Milans specielle målgörare Filippo Inzaghi gjorde det avgörande målet, men inte nog med det, hans mål betydde också att han gick om Bayern Münchens Gerd Müller i målgörarligan i Europacup-sammanhang.

De framgångsrikaste målgörarna i alla Europacup-sammanhang (Champions League, Europa-Cupen och Uefa-Cupen):
1. Filippo Inzaghi (AC Milan) 63
2. Gerd Müller (Bayern München) 62
3. Andrej Schewtschenko (FC Chelsea) 60
Raul (Real Madrid) 60
5. Ruud van Nistelrooy (Real Madrid) 57
6. Eusebio (Benfica Lissabon) 56
7. Henrik Larsson (Helsingborgs IF) 52
Thierry Henry (FC Barcelona) 52
9. Alfredo Di Stefano (Real Madrid) 50
10. Carlos Santillana (Real Madrid) 47

De framgångsrikaste målskyttarna i Champions League

1. Raul (Real Madrid) 58
2. Ruud van Nistelrooy (Real Madrid) 53
3. Andrej Schewtschenko (FC Chelsea) 47
4. Thierry Henry (FC Barcelona) 44
5. Filippo Inzaghi (AC Milan) 42
6. Alessandro Del Piero (Juventus Turin) 37

Josef Fares till Berlin med Leo

Shahab Salchi och Josef Fares

JOSEF FARES senaste film Leo, som visades under Stockholm Film Festival och som nyss haft svensk biopremiär kommer att visas under Berlinfestivalen i början på februari i sektionen The International Forum of New Cinema.
Jag skrev om filmen redan den 18 september och vill bara nu konstatera att Josef Fares på ganska kort tid blivit ett av de allra hetaste namnet i den annars så svala svenska filmen.
- Otroligt kul att filmen är uttagen, det är första gången jag har en film med i Berlin Film Festival. Jag ser fram emot att åka dit med filmen.
Och vi önskar honom givetvis lycka till!

Till minne av Erich Wolfgang Korngold

"Musik är musik oavsett om den är skriven för scenen, dirigentpulten eller filmen. Formen kan kanske växla, sättet att skriva kan variera, men kompositören behöver inte göra några eftergifter vad hans egen musikaliska ideologi beträffar…"
(Erich Wolfgang Korngold i en intervju 1946)

DEN 29 NOVEMBER är det exakt femtio år sedan den österrikiske kompositören Erich Wolfgang Korngold avled i Kalifornien. Förmodligen är det inte många utanför de mest intresserade kretsarna som särskilt ofta erinrar sig hans namn. Dels skrev han inte speciellt mycket, och en stor del av hans produktion är dessutom filmmusik, och vi vet ju sedan länge att filmmusiken går de flesta förbi. Men det som Korngold skrev för filmen var inte bara att jämföra med dagens ljudkulisser utan ofta små musikaliska pärlor.
Erich Wolfgang Korngold föddes i Brünn 1897 i den dåvarande dubbelmonarkien Österrike-Ungern. Fadern var den judiske musikkritikern Julius Korngold. Familjen tillhörde de högborgerliga kretsarna i landet. Fadern hade t ex studerat för Anton Bruckner och hans var kurskamrat med Hugo Wolf. Till familjens bekantskapskrets räknades också makarna Alma och Gustav Mahler.
Erich Wolfgang betraktades tidigt som ett musikaliskt underbarn, och redan i sexårsåldern började han komponera och som elvaåring skrev han musiken till baletten "Der Schneemann". Hans produktion kom sedermera att omfatta opera, orkester- och kammarmusik, lieder och som nämnts filmmusik.
På inbjudan av den redan emigrerade vännen Max Reinhardt reste Korngold 1934 till Hollywood för att arrangera musiken till Reinhardts "En midsommarnattsdröm". Med tanke på hans ursprung kunde Korngold givetvis inte återvända till Österrike efter Hitlers ”Anschluss” till det Stortyska riket utan begärde asyl och blev 1943 amerikansk medborgare. Och på så sätt började hans andra karriär som filmkompositör hos Warner Brothers. Han belönades med två Oscars, dels för musiken till "Äventyraren Anthony Adverse" 1936 och "Robin Hoods äventyr" 1938. Mellan åren 1935 och 1957 skrev han musiken till inte mindre än 19 filmer, bland andra "Kapten Blod", "Frihetshjälten Juarez", "Slaghöken".

Storvinnare på Stockholms Filmfestival

STOCKHOLMS INTERNATIONELLA FILMFESTIVAL är slut för den här gången, och den stora segraren blev NonStop Entertainment, som tog hem fyra priser.
Bronshästen för bästa film och för bästa kvinnliga huvudroll tilldelades den rumänska filmen 4 månader, 3 veckor & 2 dagar, som berättar om den unga Otilia (Anamaria Marinca), som försöker hjälpa en studentkamrat att göra illegal abort under Ceausceaus sista år i kommunismens Rumänien. Det är en otäckt aktuell skildring av hur livet kunde te sig i den socialistiska förtryckarstaten. För rollen som Otilia fick Anamaria Marinca den eftertraktade bronshästen för bästa kvinnliga huvudroll.
4 månader, 3 veckor & 2, som både skrivits och regisserats av debutanten Cristian Mungiu erövrade som jag redan tidigare konstaterat Guldpalmen i Cannes i våras och det internationella kritikerförbundets pris.
Den svenska premiären äger rum i ett antal svenska städer (Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Uppsala) den 30 november 2007.
Årets regidebut går till La Zona, den mexikanska regissören Rodrigo Plás långfilmsdebut, som nyligen kammade hem pris för bästa debut vid Venedigs Film Festival 2007 och belönades med det Internationella kritikerpriset FIPRESCI för bästa film vid Torontos filmfestival. La Zona skildrar på ett gripande sätt hur en avskärmad enklav av välbärgade mexikaners liv ställs på ända när yttervärlden gör sig påmind.
La Zona har svensk biopremiär våren 2008.
Jason Patric (som tidigare spelat i bland annat Narc och Sleepers) belönas med bästa manliga skådespelare för sin roll som labila parkeringsvakten Jay i charmiga Expired av Cecilia Miniucchi. Hans motspelerska i Expired är tvåfaldigt Oscarnominerade Samantha Morton (Morvern Callar, Control).
Expired har svensk biopremiär i mars 2008.

Så minns vi Robert Altman

NÄSTAN PÅ DAGEN FÖR ETT ÅR SEDAN nådde oss budet om att ytterligare en av den amerikanska filmens verkliga giganter hade gått ur tiden. Regissören Robert Altman som var född 1925 avled den 20 november 2006 och han blev alltså drygt 80 år. För den stora allmänheten är det kanske främst "M*A*S*H" man förknippar med hans namn. Mina personliga favoriter är "McCabe & Mrs Miller" (1971), "Nashville" (1975) och de samhällskritiska "Spelaren" och "Short Cuts" på 1990-talet.
Altman var en mycket mångsidig regissör, som lyckades skapa om inte alltid mästerverk så i alla fall ständigt mycket habila filmer, som aldrig var ointressanta.

En språklig särling omläst

DET FINNS ETT ANTAL SÄRLINGAR i den svenska prosan, och en av dem är utan tvekan Thorsten Jonsson. Förmodligen är han idag tämligen bortglömd utanför specialistkretsarna, och därför känns det extra välkommet att två av hans böcker nu finns tillgängliga, romanen ”Konvoj” och novellsamlingen ”Amerikaberättelser”, båda på förlaget Modernista.
Thorsten Jonsson blev inte gammal, han var född 1910 i Hörnsjö i Nordmaling och dog redan 1950. Fadern förestod EFS-bokhandeln i Umeå, varför Thorsten Jonsson kom att växa upp där. Efter en fil. kand.-examen 1932 fick han jobb på Umebladet, men redan 1935 flyttade han till Stockholm och arbetade på de båda tidskrifterna Tiden och Frihet. Under några år omkring 1940 var han redaktör för Bonniers konversationslexikon och även för Det Bästa. Mellan år 1943 och 1946 var han Dagens Nyheters New York-korrespondent och de sista åren före sin död var han knuten till kulturredaktionen, de två sista åren som dess chef.
Med natur- och kärleksdikter i samlingen ”Utflykt” debuterade Jonsson 1933 och han fortsatte sin litterära verksamhet med att översätta John Steinbeck och Ernest Hemingway till svenska, vilket kom att spela en avgörande roll för hans egna författarskap i fortsättningen, inte minst påverkades han av Hemingways hårdkokta stil. Överhuvudtaget var Thorsten Jonsson oerhört påverkad av amerikanska författare, utöver de nämnda bland annat också William Faulkner. På 1940-talet och efter hans död 1951 kom två essäböcker som i högsta grad pekar på detta: ”6 amerikaner” och ”Synpunkter”.
Thorsten Jonsson var framför allt en novellens mästare med samlingar som ”Dimman från havet” och ”Som det brukar vara” i främsta rummet, men hans mest kända verk är förmodligen romanen ”Konvoj”, som just kommit ut i en ny utgåva, och som berättar om en grupp människor ombord på S/S Barama med destination USA eller Kanada, passagerarna får sväva i ovisshet om destinationsorten, under andra världskriget. Här visar Jonsson tydligt att han inte bara är en språkets mästare utan också en högklassig människoskildrare.
Samtidigt har förlaget Modernista också givit ut Jonssons ”Berättelser från Amerika”, där vi återfinner ”Dimman från havet” och novellerna ”Anteckningar från Manhattan” och ”Samtalsvis”, som ingick i samlingen ”Sidor av Amerika” (1946), som alla visar att Jonsson hade en nästan profetisk syn på det amerikanska samhället och man kan knappast beskylla dem för att vara nattståndna.
Modernista har nu visat vägen, och förhoppningsvis får vi så småningom tillgång till mer av Thorsten Jonssons intressanta författarskap.